Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på två olika gymnasieskolor samt att ta reda på hur de fem svensklärare vi intervjuar med hjälp av texter arbetar för att vidga elevers perspektiv. Empirin i uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare med olika bakgrunder. Vårt resultat visar att de flesta av informanterna motiverar sina textval med att undervisningen ska vara engagerande för eleverna. Begreppet icke-västerländska texter nämns endast självmant av en av informanterna medan tre av dem visar intresse inför att lära sig mer om ämnet i syfte att vidga sina egna och elevernas perspektiv. Vår slutsats är att flera av informanterna aktivt arbetar för att hos eleverna främja en förståelse för människor med olika bakgrund.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers och elevers uppfattning om och förhållningssätt till högläsning inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks vilka texter som förekommer vid högläsningsstunden, vad som påverkar bokvalet samt elevernas möjligheter att bearbeta det som läses högt i undervisningen. I forskningsbakgrunden framhålls att högläsning kan bidra till att utveckla elevers språkliga förmåga samtidigt som läslusten främjas. Forskning visar att bearbetning av det höglästa gör att elever kan ta del av varandras funderingar och därmed vidga sitt eget perspektiv. Studien är en småskalig kvalitativ studie baserad på observationer i tre olika klasser samt intervjuer med tre pedagoger och tre elever i förskoleklass, skolår ett och skolår två.

Vår studie, som omfattar sex intervjuer, fokuserar på genusmedvetenhet hos vägledare. På vilket sätt de arbetar med genus i mötet med elever för att Vidga perspektiv och på vilket sätt de kan tänka sig att arbeta med att skapa en genusmedvetenhet hos elever i år 4-6. Vårt resultat visar att genusmedvetenhet är ett svårt begrepp som har olika betydelse för vägledarna. Vägledarna menar att de inte arbetar på ett planerat genusmedvetet arbetssätt idag men vi ser att de omedvetet arbetar med genusperspektivet genom olika aktiviteter. I arbetet med elever i år 4-6, vill vägledarna bidra på olika sätt med att vidga elevernas perspektiv gällande självuppfattning, yrken och arbetsmarknad.

Denna utvärdering ämnar svara på om arbetssättet Lean har minskat stressen, ökat stödet och ökat effektiviteten hos medarbetarna i en enhet hos Försäkringskassan. En webenkät har använts för att samla in den empiri som har analyserats. Slutsatserna visar på att medarbetarna anser att Lean i begränsad utsträckning har minskat stressen, delvis ökat stödet i deras arbete och i mindre utsträckning ökat deras effektivitet..

Syftet med följande arbete är att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i två textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i år 9. Läromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjälp av ett analysredskap som är utformat utifrån det internationella/interkulturella perspektivet som det är uttryckt i de aktuella styrdokumenten. Därefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter än Good Stuff D:s.

Med denna uppsats har jag velat undersöka och definera begreppet "rockfotografi". Detta har jag gjort genom att först definiera ordet, därefter har jag analyserat fyra olika bilder som jag hävdar är bra rockfotografier utifrån olika apsekter som valör, ljus, poser, bildvinklar, färg ochdynamik. Jag ville även höra andras åsikter och valde därför att ta kontakt med www.rockfoto.nu. Detta för att jämföra deras tankar och åsikter med mina egna analyser och definitioner. För att ytterligare vidga mitt perspektiv har jag även valt att studera tre fotografier som inte överrensstämmer med den uppfattningen som jag har angående hur ett bra rockfotografi ska vara..

Vår undersökning syftar till att få reda på hur en ung vuxen, runt 20-25 år upplever att använda karriärpaketet och om de får nya tankar eller idéer efter användandet. Vi undrar även om detta valstöd kan ersätta en vägledare. Vi utgår från den sökandes perspektiv. Vår undersökning bygger på data som vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna i ålder mellan 21-24. Till vår hjälp använder vi oss av olika teorier: Fredrick Bartletts teori, om hur vi aktivt väljer ut, sorterar och tolkar intryck för att de ska bli meningsfulla för individen. Matchningsteorin som har betoning på diagnostisering och matchning. Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky, KASAM=känsla av sammanhang.

Syftet med vår studie var att få en uppfattning om specialpedagogers förståelse för matematiksvårigheter och framförallt dyskalkyli, vi ville även ta reda på vilka arbetssätt specialpedagogerna praktiserade med elever i dessa svårigheter. Vi genomförde en litteraturstudie för att fördjupa oss i ämnet matematiksvårigheter, där vi var speciellt nyfikna på begreppet dyskalkyli, för att i slutändan kunna diskutera hur det specialpedagogiska arbetet i skolan idag skulle kunna utvecklas. Genom att intervjua ett antal specialpedagoger verksamma i grundskolans tidiga år fick vi en bra överblick av deras insikter och arbetssätt rörande matematiksvårigheter. De slutsatser vi har dragit av vår studie handlar framförallt om arbetet med elever i matematiksvårigheter, men även om begreppet dyskalkyli och de övergripande specialpedagogiska perspektiv som råder i dagens skola. Studien visar att de intervjuade specialpedagogerna har en god kunskap om hur man arbetar med barn i matematiksvårigheter, de är pålästa och har många bra arbetsmetoder att utgå ifrån.

Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet. Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas. Resultatet har lett till två viktiga slutsatser: Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter.

SammanfattningSyftet med denna studie är att studera vilka färdigheter och förmågor barn får möjlighet att utveckla vid av- och påklädning i förskolans hall samt att undersöka förskollärares uppfattningar kring lärande i hallen. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i ämnet och titta närmare på hur hallen används som ett pedagogiskt utrymme. Utifrån våra frågeställningar undersöktes detta med hjälp av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen får möjlighet att utveckla en rad olika färdigheter vid av- och påklädning, med hjälp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhållningssätt i dessa situationer blir mycket viktiga.

Med hjälp av tidigare forskning från västvärlden om lycka och kunskapen om vad tre guineaner finner värdefullt i vardagen kommer resonemang föras om vilka komponenter som kan vara viktigast i sökandet efter tillfredsställelse och lycka. Syftet är att identifiera dessa aspekter och tillföra något till den tidigare forskningen och att synliggöra hur de tre guineanernas syn på lycka kan vidga vårt (svenskarnas) perspektiv lycka. En kritisk jämförelse kommer göras mellan den tidigare forskningen och tolkningar av intervjuerna. För att undersöka området bör några frågeställningar besvaras:Vad prioriteras i vardagen, värdesätts som viktigast, för de tre  intervjuadeguineanerna?Hur är deras syn på lycka och tillfredsställelse?Vilka komponenter tycks för de intervjuade vara de viktigaste för eftersträvan avtillfredsställelse?Hur kan detta sättas i relation till västvärldens tidigare forskning och få en ny mening?.

Syftet med denna studie är att studera hur barn i åldrarna tre till fem år använder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhållningssätt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i detta ämne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollärare användes som metoder för att undersöka detta utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att barn använder sig av en mängd olika strategier innan de får tillträde till leken samt att barn använder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer är mycket viktig.

Syftet med denna studie är att studera hur barn i åldrarna tre till fem år använder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhållningssätt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i detta ämne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollärare användes som metoder för att undersöka detta utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att barn använder sig av en mängd olika strategier innan de får tillträde till leken samt att barn använder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer är mycket viktig.

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begränsande. I min metod har jag utgått ifrån en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfa?lt när jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som värden som går att höja eller sänka. Möbelns nätverk av komponenter har tillåtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nätverket stabilt åter igen - programmet får komma tillbaka men med en ny gestaltning..

I den här uppsatsen kommer jag berätta om min process att skapa något nytt och unikt av sådant som i vanliga fall anses ha gjort sitt. Syftet med den här processen har varit att vidga mina vyer när det gäller material och deras användningsområden. Att utveckla min egen stil samt inspirera andra att se möjligheter med att återanvända och ta tillvara på sådant som redan finns i vår omgivning. Att kunna se på föremål med nya ögon och placera in dem i nya sammanhang, är något vi alla behöver lära oss mer av. Både för vår egen skull och för vår omgivnings bästa..